9. Anpassa bilder för webben
När man började arbeta med digitala bilder i inledningen på 90-talet användes internet främst i akademiska kretsar. Ett snabbt modem hade en hastighet på 2400 bps och webben fanns inte.
Utvecklingen har gått snabbt sedan dess. Men trots att det idag är tekniskt möjligt att göra bilder med bra bildkvalitet för webbsidor, ser man alldeles för ofta oskarpa, gråbleka och allmänt trista bilder på alldeles för många webbsidor.
Idag går det att få fram perfekta utskrifter, med mycket noggrann kontroll över färgerna. Likaså när vi trycker en bild kan vi ha mycket bra kontroll på färgåtergivningen. När det gäller webbpublicering är vi långt från det idealet. Hur vi än gör kommer bilder på en webbsida se olika ut på olika skärmar och i olika webbläsare.
Den bästa metoden för att bedöma hur flertalet kommer se en bild på webben är att arbeta med en bra skärm med stort färgomfång, men som sedan kalibreras så att den bara visar sRGB. På en bra grafisk skärm är det inga problem att göra en sådan kalibrering.
Färghanterat eller inte?
Funktionen för att färghantera bilder finns inte hos de allra flesta webbläsare! Istället visas bilden på skärmen utan någon som helst anpassning, vilket gör att resultatet ofta ser lite blekt och urvattnat ut på skärmar av normal prestanda, särskilt om du använt en av de större färgrymderna för din bildbearbetning.
Den bästa rekommendationen är att konvertera bilden till sRGB. Det medför visserligen att bilderna ser överdrivet mättade ut på en skärm med ett stort färgomfång. Men det är ännu så länge ett problem som vi får stå ut med.
Om du efter konverteringen till sRGB tycker att din bild ser blek ut i färgerna när du ser din bild i en webbläsare innebär det att din skärms röda, gröna och blå grundfärg är mindre intensiva än sRGB:s grundfärger. Ser din bild överdrivet mättad ut i färgerna har du en skärm som har ett större färgomfång än sRGB.
Idag blir det dock fler och fler användare som har webbläsare som kan hantera inbäddade profiler och konvertera bilden till skärmprofilen. Sitter dessa med en profilerad skärm kommer de att få en vettig färgåtergivning på bilder på webben. Förutsättning är dock att färgprofilen, som till exempel sRGB, bäddas in i bildfilen. Det medför att 4kB extra information ska laddas ner för varje bild som finns på webbsidan.
Det bästa vore att alla bilder konverterades till sRGB och att man inte bäddade in färgprofiler. När bilderna sedan visas i en webbläsare skulle programmet förutsätta att bilden ligger i färgrymden sRGB och sedan konvertera bilden till skärmprofilen. Det är dock få webbläsare som arbetar så.
Färgomfång
Är det viktiga, stora webbilder som ska göras bör man kontrollera om bilden innehåller färger som ligger utanför det omfång som sRGB kan återge. Detta kan göras i dialogrutan »Korrekturinställningar«.
Om mättade färger tappar separation och blir platta och onyanserade bör mättnaden reduceras med hjälp av »Nyans/mättnad« eller »Selektiv färgkorrigering«.
Skala bilder till rätt storlek
Det finns en myt att bilder på webben ska ha en upplösning på 72 ppi. Denna myt skapades under 90-talet, då man satt och surfade på Apples 13″-skärm, som hade just den upplösningen.
Dagens skärmar har oftast en betydligt högre upplösning, så för att bestämma storleken på en bild är måttet 72 ppi oanvändbar. Istället använder man skärmens storlek, mätt i det antal pixlar som skärmen kan visa.
Enligt den statistik som finns om webpublicering är det idag mer än 99% av alla användare som ser på webbsidor som gör det på skärmar som är 1024X768 pixlar eller större. Många gör då sina webbsidor med en största bred på 800 pixlar. Om en bild då ska fylla en fjärdedel av sidan ska den skalas till 200 pixlars bredd. Oavsett vilken upplösning bilden får vid skalningen så kommer den att fylla en fjärdedel av webbsidan.
Interpoleringsmetoder
Att minska bildstorleken är inte alls så enkelt som många tror. Slutresultatet blir ofta en suddig och lätt grå bild.
Det snabbaste sättet i Photo-shop är att i »Bildstorlek« utnyttja interpoleringsmetoden »Bikubisk skarpare«.
För bilder som innehåller fina strukturer kan det ofta vara bättre att minska upplösningen i flera steg. Ibland kan det till och med vara bättre att lägga en liten oskärpa på bilden innan varje nedinterpolering. Använd Gaussisk oskärpa med en radie på 1-2 pixlar.
Skärpning
Eftersom bilden tappar i skärpa vid en nedinterpolering krävs det att du skärper bilden efteråt. Att skärpa bilden bra är kanske det mest avgörande steget för att få till en bra webbild.
En lämplig radie för en bild som ska publiceras på webben är 0,3–0,5 pixlar. Ju mer små, fina detaljer bilden innehåller desto lägre radie bör man använda.
Mängden skärpning brukar ligga mellan 70 % och 140 %. Ju lägre radie man använder, desto högre mängd behöver man ta till för att bilden ska skärpas bra.
Spara i rätt filformat
De filformat som oftast används på nätet för bilder är JPEG och GIF. För fotografier är nästan alltid JPEG det bästa filformatet, eftersom bilderna då får högre kvalitet och samtidigt blir mindre i filstorlek än GIF, som är ett filformat som bara kan visa 256 färger. GIF lämpar sig mera för illustrationer som innehåller ett begränsat antal färger.
Genom att spara bilden med funktionen »Spara för webb och enheter« kan man välja graden av komprimering i en skala från 0 till 100. Ofta kan man enkelt hitta en komprimeringsgrad som ger en acceptabel bildkvalitet och en relativt liten filstorlek.
Här kan man också välja vilken metadata som ska bevaras i bilden, åtminstone i Photoshops version CS4 och CS5. Sådan information som till exempel copyright och kontaktinformation är viktig att få in i bildfilerna.
Visserligen blir bilden något lite större, någon enstaka kB, men på så sätt blir det mycket enklare att söka efter bilden på nätet. För någon som hittar en bild på webben som de vill använda underlättar det ju oerhört om denna information finns i bilden.
Felboken
Felboken som pdf
Ladda ner hela Felboken, en pdf som beskriver allt du bör kunna och allt du bör göra för att leverera bilder som uppfyller alla de krav som krävs för att slutresultatet ska bli en professionell produkt av hög klass.
